Kostnadskalkylering

Mängdberäkning

För att man skall kunna göra en kostnadsberäkning krävs en mängdberäkning. Mängdberäkningen omfattar allt inbyggt material men även vissa hjälparbeten, t ex formsättning. En mängdförteckning för ett normalt byggprojekt omfattar ca 3 000 poster. För uppmätning av mängderna från ritningar m.m. krävs branschspecifika mätregler som anger både vad som mäts och hur det skall mätas. Det är helt avgörande för kvalitén på en mängdförteckning att alla detaljer kommer med.

Kunskapen om mängdberäkningen är sämre spridd än kunskapen om priser. Det är därför viktigt för ett system att även förmedla kunskap om mängder. Fel i kostnadsberäkningar beror oftare på bortglömda eller felaktiga mängder än felaktiga priser. Det är dessutom självklart att det är enklare att stryka bort poster som inte är aktuella än att komma ihåg utelämnade.

Databasen är därför av mängdkunskapsskäl uppbyggt enligt tre principer:

• Kompletthet
• Statistiskt innehåll
• Olika mängdrelateringar

Sammanfattning

För att utföra en komplett kalkyl med hjälp av byggdelar, är det viktigt att använda de tre första siffrorna i byggdelskoden som vägledning vid urvalet, se Checklista Byggdelskoder. Med denna checklista som underlag är det mindre risk att kalkylens mängddel saknar vissa nödvändiga byggdelar.

Avsikten med byggdelarna är inte att visa alla tänkbara kombinationer av material i en byggdel utan de skall vara vägledande för prisinformation i olika projekteringsskeden och att fungera som en komihåglista. Principen är att det är lättare att stryka bort än att komma ihåg. Denna del är avsedd att ge detaljinformation om kostnaderna i byggdelarna. Med dessa som underlag kan det aktuella projektets byggdelar konstrueras och rättas.

Byggdelarna är uppbyggda för att vara så kompletta som möjligt och för att innehålla många olika detaljer. I ett tidigt skede kan förutsättningarna vara oklara. Senare kan innehållet följas upp och avvikelserna kan relateras till innehåll, mängd, kvalité eller pris och kan därför användas för styrning av projektet.

Speciella prisförutsättningar:

För många byggdelar har angivits vad som mäts.

Alla mängder mäts netto med undantag av fasader av prefabricerade betongelement samt mellanväggar, vilka mäts brutto.

Mellanbjälklag mäts till insida yttervägg.

Ytterväggar mäts förbi bjälklagskant.

Golv på mark med kantförtjockning mäts till utsida yttervägg.

Takyta mäts med plant mått, utsida yttervägg lika med BYA.

Trappor mäts i styck, med undantag av platsgjutna betongtrappor som mäts i lutande gånglinje.

Byggdelen "Byggnadsarbeten för installationer" avser endast håltagningar. Övriga kostnader t ex ställningar, provisorier, intäckningar, tätningar o d, måste tas med i byggkostnaderna.

Kostnadskalkylering

Med en kostnadskalkylering för en generalentreprenad avses generalentreprenörens beräkning av kostnader för att genomföra entreprenaden. Det låter som en självklarhet, men tyvärr råder här stor oklarhet. Kostnaderna inkluderar t ex kalkylmässiga kostnader för egna maskiner, arbetsledning samt centraladministration, risk och vinst (täckningsbidrag). Underentreprenörernas anbud ingår i generalentreprenörens kostnadsberäkning.

Kostnadsberäkningen utgör grund för, men skall inte förväxlas med, intäktsdelen av generalentreprenaden, d v s anbudet till beställaren. För beställaren däremot är anbudet en del av investeringskostnaden.

Entreprenadkostnaden ingår som en delsumma i den totalkalkyl som en Beställare/Byggherre bör ta fram redan i det tidiga skedet av ett projekt. Dels för att få en uppfattning om på vilken nivå Produktionskostnaden kommer att hamna, dels för att ingå som en del av investeringskostnaden som i sin tur är underlag för den Investeringskalkyl (lönsamhetskalkyl) som Beställaren bör skapa. Investeringskalkylen ger svar på de frågor som avgör om Beställaren skall gå vidare med alternativt revidera projektförutsättningarna med tanke på lönsamheten i investeringen.

En kostnadsberäkning uppdelas normalt i följande kostnadsgrupper:

• Material
• Underentreprenader (UE)
• Generalentreprenörens eget arbete
• Byggplatskostnader
• Arbetsledning
• Centraladministration, risk och vinst

Se även: A-priser